Det går så fort!

Plötsligt har jag fått känslan av att allt går så snabbt!
Jag vill sakta ner, hinna med att känna in, förbereda mig det som går... Ja allt!
Det kom över mig igår och även idag.
Och jag blir nervös! Vad har vi gett oss in på? Ska vi ha ett barn?! En krabat som är helt beroende av oss, vår ovillkorliga kärlek och all vår tid.
Som behöver oss för beskydd och närhet.
Det är ett sådant enormt ansvar. Hur sjutton ska vi klara det?

Vi har 3 friska tonåringar på väg in i vuxenlivet. Kommer vi få ett till friskt barn? Kommer utmaningarna bli desamma eller annorlunda? Vet vi verkligen hur det är att ha barn eller kommer allt att ställas på ända?

Kommer vi att räcka till?

Jag har kunnat föda fram  barn till världen. Kommer jag klara en 4:e förlossning? Blir nervös inför tanken på förlossningen.
Lite ängslig.
För exakt vad vet jag inte. Kan inte riktigt fästa känslan mot någon exakt punkt. Bara ängslig.

Vad som väckte alla tankar & känslor denna gång var ett väldans trevligt besök igår där vi fick låna en bilbarnsstol. Ingen stor sak kan tänkas men mitt hjärta slog dubbla volter och jag insåg att det var dags snart!

Så lite kan starta så mycket i kroppen.
Man skulle kunna tro att jag är gravid ;) 

Med risk att avslöja lite om Knyttet är en han eller hon... Börjat tvätta pyttekläder!

Bilbarnsstol - check!

Vecka 33, helt galet! Om några ynka veckor är jag 4 barns mamma!