torsdag 18 juni 2015

Längtar

Ligger i sängen och känner hur Knyttet gör krumbukter och rör sig.
Älskar varje rörelse.
Längtar lite extra ikväll ♡

Vikten av bli lyssnad på och mognad att stå upp för sig

Har funderat lite på vad som kan vara skillnad på att vara gravid som 22 åring och gravid som 41 åring.
Såklart finns det givna fysiologiska skillnader så som lite tröttare kropp, lite mer svullnad i fötter & lite större kropp. För oavsett om man vill erkänna det eller ej är det fakta att kroppen förändras med åren, och så ska det vara.
Men även hjärnan & sinnet förändras med åren. Man mognar även som vuxen, formas av händelser och skaffar sig tyckande, tänkande och erfarenheter som man inte hade som ung vuxen. Och här tror jag inte att jag är unik så jag väljer att generalisera med ordet "man". 

För mig personligen handlar det om att ha gått från en person som knappt vågade yppa sin egna vilja till en person som vet sitt värde och vet att just min vilja också är värd att lyssnas till.
Som exempel upplevde jag bemötande på min första förlossning som jag inte önskar någon som hamnar inom vården. Det var integritetskränkande och bortseende från mig som person. En bra erfarenhet i efterhand då jag själv jobbar inom vården, en erfarenhet som gjort att jag aktivt jobbar med etik & bemötande med de studenter jag möter på jobbet. Men kanske en dyrköpt erfarenhet.
Men den gav mig en medvetenhet om vad jag vill, hur jag vill bli bemött och en "jävlar anamma" inför denna förlossning. Såklart är denna mognad inte enbart kopplad till denna enskilda händelse men dock.

Vad innebär detta då för mig just nu & här?
Jo, det innebär att jag inte finner mig i att inte känna mig lyssnad till. Jag står upp för mig själv och de mina. Jag kräver och vet min rätt.

En mognad. En själslig & mental mognad. En självsäkerhet.

Å det, det känns otroligt skönt och lovande för min del. 


Supermamma på G? ;)



måndag 15 juni 2015

RLS och träning

Håller på att dö av all myrkryp i benen känns det som.  Sover några få timmar per natt.  Så idag la jag ut en fråga om tips på fb. Och oj om jag fick tips! Börjar lite smått med att knapra pumpafrön, solrosfrön och äta grapefrukt. Vi får se ;)

Har inte skrivit så mycket om träning på ett tag.  Försöker träna relativt regelbundet men det blir inte lättare. Idag blev det pilatesboll och igår studsmatta.  Inga långa sessioner men hellre varje dag och kort än inget alls.

På onsdag är det förresten dags för barnmorskebesök igen.  Ska bli mysigt att få lyssna på hjärtljuden igen.

Längtar mer för varje dag efter vårat Knytte ♡

lördag 13 juni 2015

6 månader

Om 3 månader får vi ses. Du och jag, Knyttet, får se varandras ögon,  känna våra dofter och känna hud mot hud.
Jag längtar så efter den dagen älskade Knytte.

torsdag 11 juni 2015

Nytt, sytt eller begagnat

Ni kanske kommer ihåg min sylusta? Ja alltså den finns kvar men jag börjar tvivla lite på min förmåga, och kanske framför allt så dök det upp reklam om denna urfina skötväska från Babymel. Så nu sitter jag och funderar, jag har fått, lånat & köpt en del second hand redan både då det gäller kläder, vagn & bilstol.
Visst är det ok att köpa något nytt fast det är en sladdis & fast det inte blir några fler barn? Dom har ju så många fina!

Visst visst visst??!!




Bara en av alla fina jag fastnat för!

onsdag 10 juni 2015

Student, avslutning & sommarlov!

För att kunna bli sladdmamma måste man ju rimligtvis ha större barn.
Där har vi gått "all in" och yngsta är 16 år idag, mellan 17 år och äldsta 19 år. För oss innebar det i år att en slutade klass 9, en 1:a året på gymnasiet & så till sist (men inte minst) en slutade gymnasiet. Helt otroligt!
Min förstfödde lilla kille tog studenten, blir både varm & lite kall samtidigt. Vart tog åren vägen? När blev han så stor? Idag står det framför mig en ung vuxen man som börjar ta ett vuxet ansvar, tänka på framtid och yrke på ett mer konkret sätt. En människa som snart ska stå på egna ben i livet. 
Älskade unge vad hjärtat värker av kärlek till dig!


(Bildkavalkad från den stora dagen...)


Hela stökiga familjen. Älskar er gränslöst!


Mycket uppskattad rostbiff med recept från Tasteline


Supergod tårta från Homemade Stockholm

Lägg till bildtext






söndag 7 juni 2015

Självbild & klädbekymmer

Ja ni vet ju att jag skrev om att lära älska sin kropp och allt med den. Just nu passar meningen "stor i orden & liten på jorden" för mig är jag rädd.
Känner mig så otroligt stor! Jag är störst i världen. Har störst mage & störst rumpa. Större har världen inte skådat! Heffaklump är bara förnamnet!
Men så sitter jag, maken och en god vän på Bishops igår. Pratar och skrattar med en par kompisar till vår vän. Har det allmänt trevligt.
Hur vi kom in på det minns jag inte men hur det än var så säger jag något som om jag tar det för givet att de förstår att jag är gravid. Kvinnan tittar på mig & säger "Jasså? Det är så?"
Ehh... alltså kanske magen inte är så gigantiskt som jag tror?
Måste jobba mer med detta känner jag.
Jag är jag, jag har den kropp jag har, jag ser ut som jag gör och JAG ÄR BRA!
Nåja, Rom byggdes inte på en dag.

Dagens mage v 24 + 0

Satt och funderade tidigare idag också på detta med kläder (kom sig naturligt av att jag igår hade sönder ett par jeans). Jag har ju aldrig varit så här pass gravid på en sommar tidigare. Jag har inte heller planerat att jobba ända in i kaklet tidigare. Med andra ord måste jag ha lite kläder & gärna lite sommarplagg.
Satt och kikade på BonPrix hemasida och hittade lite fint. Fanns även en hel del på Asos hemsida för inte allt för mycket slantar.
Det blir nog att beställa några plagg tror jag (det är ju inte så väldigt betungande... )

Vad tycks om dessa plagg?

BonPrix

Asos

Asos


lördag 6 juni 2015

Att bära sitt barn

Då mina 3 stora barn var små bar jag dem en hel del. På den tiden var det Baby Björns bärsele som gällde, det var inte förrän mot slutet som jag uppmärksammade bärsjalen!
Vilket underbart & mysigt redskap (bärdon ska det tydligen kallas). Med viss sorg tänkte jag då att jag aldrig skulle få uppleva det men någon ville ju tydligen annorlunda, så nu sitter jag och kikar på bärdon (!).
Vet inte om jag kommer gå all in som jag förstått att vissa gör och knappt använder vagnen och bär tills de fyller 5 år, men som komplement då Knyttet är just ett knytte. Tänk så praktiskt då man ska storhandla, gå på stan, ta en promenad i skogen - världen öppnar sig! (Ja i alla fall i mitt sinne..)

Beställas ska det!
Men kanske inte riktigt ännu då. Tanken går dock till trikåsjal då Knyttet kommer. 
Tänk att få fortsätta bära detta underverk då man även får sniffa, känna huden och se underverket.
Tänk att Knyttet får fortsätta känns de välbekanta hjärtljuden, tryggheten av närheten.
För mig låter det som ett ideal.

Visst ser det underbart ut! 


Idag är det 23 hela veckor! Snart har det gått 6 månader, känns som att tiden bara rusar iväg. Snart ska jag få hålla, känna & dofta på Knyttet. Känns helt overkligt!

 
23 hela veckor har gått.


torsdag 4 juni 2015

En förlamande trötthet

Är så trött så trött, tårarna rinner och jag är verkligen inte på topp.
Är ledig nu fram till fredag nästa vecka så jag ska väl inte klaga egentligen. Men varje dag är uppbokad fram tills dess.
Inte bara jobbiga saker utan även roliga som ger extra framtidstro men det är mest det att ha saker uppbokade. Hade varit ljuvligt med lite tomma dagar.

Dagen idag har präglats av studentförberedelser för äldsta sonen. Vi har varit & shoppat kläder till den stora dagen. Det blev en grå kavaj, svarta jeans, vit skjorta & svarta skor. Han kommer vara snyggast såklart! I förrgår var jag även och hämtade hans studentplakat. Det är verkligen snart dags för mitt 1:a barn att sluta gymnasiet och fara ut i vuxenvärlden. Känns helt otroligt spännande och  ofattbart på samma gång.



Väl hemma var det städning på schemat, dottern har sin skolbal för 9:ans avslutning imorgon och planerar mys med några vänner hemma innan. Grönsaksdipp och lite gotta står på schemat. Så då gäller det att ha lite fint i rummet också.

Mellankillen fick även han sommarlov idag! Så nu är han ledig från skolan ända fram till i mitten på augusti. Lyckan var total ;)

Sedan tog kraft ork slut. Blev som spräckt ballong. Så jag tog en promenad i skogen för att leta energi och lite läkning. Lät tårarna flöda. Försökte acceptera känslan för att kunna släppa. Det är sjukt mycket svårare än jag trodde. Men jag tror på idén.




Nu blir det dock lite roligare saker på schemat, dags att följa dottern till affärn för att handla inför sin myskväll imorgon.
Energislukande blandas med energigivande. Vem vet, det kanske är en rätt bra blandning av livet ändå.